Att få syskon har varit en stor omställning för Nova. Tänk dig själv! Du har haft mamma och pappa helt för dig själv i nästan 2.5 år och helt plötsligt kommer det en liten bebis och tar nästan all tid. Första tiden tror jag nog att det var jag som tyckte det var jobbigast. Från att ha varit hemma med Nova själv, vi gjorde det vi ville, när vi ville, jag kunde leka med henne i timmar, engagera mig i bara henne, till att knappt ha någon tid alls till bara henne. Tiden efter Noels födelse var jobbig då jag kämpade med amningen (vilket är en historia för sig som jag kan berätta om senare), som tog all tid. Jag satt i soffan med Noel och gjorde allt för att ha Nova nära, läste böcker, kliade henne på ryggen, kramades, allt detta medan jag ammade. Den tiden var jobbig, att inte hinna med och jag kände att jag svek henne. Pierre fick ta över nästan allt som hade med Nova att göra och hon accepterade det, älskade unge!

Nu, 10 månader senare, tänker jag tillbaka på första tiden och förundras över hur bra allt gick, det som då kändes så tungt. Nova har varit fantastisk med Noel ända från början. Hon har tagit honom till sig och accepterat att han nu också tillhör oss. Hon säger ofta att hon älskar Noel och hon kramas och pussas med honom varje dag. Noel älskar verkligen sin storasyster, han lyser upp som en sol varje gång han ser henne. Att få syskon är nog det bästa Nova varit med om! ♥♥♥

 

Idag läste jag i Jennys blogg det här om att jämföra barn. Hon skrev om att några som hon träffat hade påpekat om hennes sons storlek och vikt och hur hon tyckte det var konstigt hur folk kan kommentera sådana saker.

När Nova var liten så var hon inte så värst stor och när hon var 1 år vägde hon 9.5kg. Noel däremot är snart 10 månader och väger ca 11kg. Alla barn är olika, och tur är väl det. Vi har alla olika gener och kan inte jämföra våra barn med andras barn. Det spelar liksom ingen roll vem som kryper först, eller vem som sitter tidigast. Det spelar heller ingen roll vem som äter mest eller vem som fått flest tänder. Vem som pratar först eller vem som går först. Allt detta spelar ingen roll. Ett barn kan ha kolik och skrika nätterna igenom, medan det andra barnet kan sova 8 timmar i sträck utan minsta knyst. Allt det där spelar ingen roll!

Jag kan gott säga att mina barn är olika på många sätt (som tur är!) och huvudsaken är väl att de växer som de ska, äter som det ska, utvecklas som de ska... alltså i sin egen takt!

 

Sluta jämföra hela tiden, ta vara på tiden istället och njut, för det ska jag! PUNKT.